jag vill ju bara ha lite mjölk...

mitt liv är över. jag köpte bara en liter mjölk igår och nu är den slut, och jag sitter här och är stört sugen på flingor med mjölk. eller oboy... jag går snart och mjölkar grannens katt. bonko säger att jag är en sjuk människa.


here we go again

det känns lite extra ensamt ikväll. lite tomt. lite tyst.

i höstas började jag ju om ettan och hamnade alltså i en helt ny klass.
en av tjejerna där berättade efter någon vecka att hon var lite rädd för mig i början.
jag undrade såklart varför och hon svarade "för att vi andra var så nervösa första dagen och du klev in och verkade hur självsäker som helst".

ikväll känner jag mig tvärtom. jag känner mig liten och tråkig. ganska obetydlig.
fast om jag ska vara helt ärlig kände jag ungefär likadant då.

nu ska jag ut och möta robin och få höra vad som har hänt medan jag har varit borta.


26/7

vad är det för jävla väder? jag trodde att jag skulle återvända till 30 grader och strålande sol, men det känns mer som att vi befinner oss i mitten av oktober. är det okej att ta fram mössan? eller ska jag vänta ett par veckor till?

har noll att göra idag. ett mirakel skedde imorse: jag vaknade halv tio. det är en milstolpe i mitt liv som sömntuta.
så jag gick upp, diskade gårdagens disk och tvättade lite kläder. det är ett under att jag inte har en ring på mitt finger än, men jag antar att jag skrämmer iväg karlarna med mina bristande matlagningskunskaper.

på tal om det så ska jag gå och koka nudlar... uuuooaaa-aaah, livin' on the wild side.

er ödmjuka härskarinna har återvänt.

jag är tillbaka efter en vecka i dalarna.

dag ett slogs jag av hur fridfullt och tyst det är där uppe. att mobilen inte hade någon täckning störde mig inte alls, och att man var tvungen att ha jacka på sig för att inte frysa när man gick ut var bara mysigt.

dag fem var jag beredd att låsas in i ett rum med madrasserade väggar. jag höll på att gå under av rastlöshet och jag ville hem från det där pisskalla jävla skitstället där det tar flera timmar att skicka ett jävla sms.

det mest spännande som hände där uppe var när jag fick övningsköra. jag kan till och med växla och kolla på vägen samtidigt nu. yyyn yyyn, I'm feeling like a pimp.

men min hemlängtan tog över och idag bestämde jag mig för att ta bussen mot civilisationen igen. det tog fyra timmar och jag var kissnödig, törstig och röksugen. kändes inte särskilt party, speciellt inte med en tant som satt bredvid mig och smackade med tungan mot gommen hela tiden, man kunde riktigt höra hur mycket saliv hon hade samlat i munnen. mmm, fresh and juicy.




jag hittade en påse med glasögon i en låda, kände mig rätt fräsig i de här.


lackARN

varför kan min familj aldrig planera något?!

vi skulle åka tidigt, helst innan lunch, men min mamma fick för sig att hon skulle åka till sitt jobb och klippa min kusin (som ska åka med oss) och nu har de varit borta i mer än en timme.

jag har ingen lust att sitta i en bil hela jävla kvällen, jag stannar snart hemma.


vem vill se ut som kassler?

idag har jag varit lite tjurig så jag försökte muntra upp mig själv genom att åka till kista. gick runt där helt själv och surade. en hårig man på sisådär fyrtiofem år rawr-ade åt mig. det var obehagligt. jag känner mig antastad.

jag tror att jag underskattar min storlek. typ som en anorektiker fast tvärtom; att jag tror att jag är smal fast egentligen är jag en rultig liten gris. försökte få på mig en spetsklänning idag. tog till och med en storlek större, men det tog stopp och så fastnade jag i den. det var traumatiskt. när jag kollade mig i spegeln såg jag ut som en bit kassler. hade lust att gråta lite, men jag slet av mig den och en kvart senare satt jag på en bänk och surade och tröståt en cheeseburgare från mc donalds.

nu ska jag packa, imorgon lämnar jag civilisationen.

(skriv något här)

imorgon eller på söndag åker jag till dalarna. jag vet inte när, för i vår familj kan vi aldrig bestämma oss.

jag har inte varit där sedan morfar begravdes, och just därför känns det så konstigt att vi ska åka dit nu. han är inte där. ingen är där. vi ska städa ur huset som mormor och morfar tillbringade sitt gemensamma liv i. huset som tidigare var fullt av liv står tomt nu, och dit ska vi.

det känns som att vi åker för att avsluta något. jag har fortfarande svårt att förstå att morfar är borta, att han inte kommer att ligga på bänken i köket och vila när jag kommer in genom dörren. jag tillbringade så många somrar där med att fiska och bada och allt är borta nu. jag förstod nog aldrig att det skulle ta slut en dag, men det gjorde det, och jag kan inte ens skriva det här utan att börja gråta.

jag pratade med mamma och hon säger att jag får stanna hemma om jag vill. jag har ingen aning om hur jag ska göra, för jag vill åka och träffa min mormor men jag vet att jag kommer bli ledsen när jag är där.

stiff little fingers - listen


16/7

idag fyller cissi 19 år så jag och mamma åkte dit och fikade och käkade mat. tryckte i mig så mycket glass och maränger att det känns som att min mage ska spricka, men jag var förutseende nog att ta på mig en klänning så jag behöver inte knäppa upp några knappar. är inte det lite tjockisvarning? att klä sig efter antalet portioner man ska äta så att man slipper sömmar som spricker?

jag tycker att det är dags att grannens ungar går och lägger sig. hela dagen har de cyklat runt och skränat. en av dem kom nyss fram till mig och mamma när vi skulle låsa upp ytterdörren.
"har du skaffat en kompis?" frågade hon och kollade på mamma.
"nja, det är min dotter"
"jaha... jag har en docka"
"vad fin" sa mamma.
"och? gå in och lägg dig" ville jag säga men jag log snällt och nickade.


14/7

tog ledigt idag för att jag ville vila lite men istället för att sova ut gick jag upp klockan nio. vid halv elva mötte jag carol vid stationen. visade henne bålsta centrum, vilket tog typ en kvart eftersom att det inte är så mycket att se här. åkte till kalmarsand och solade och badade lite, sedan drog hon till stan och jag cyklade hem och solade ännu mer.

nu är min näsa röd. igen. men det känns bra, då vet jag att jag har fått ut något av den här dagen, även om det innebär att jag måste sova med yoghurt på mina brända kroppsdelar inatt.


mm, grillad harkrank

det är farliga kvarter jag bor i. det var nyss fight när jag var ute och rökte: två katter och en hund slogs som om de vore born and raised på blåa linjen. fett spännande.

dagens random: gubben som kom fram till mig när jag satt och väntade på tåget. "jaha, här sitter du. jag har åkt från slutstation till slutstation för jag tycker om att åka tåg. jag har ett gult kort, det är billigt och bra. jag tror att jag ska åka hela sträckan tillbaka, men först ska jag se mig runt i nio minuter. hejdå!" sa han, sedan såg han nöjd ut, som om han har väntat länge på att få berätta det för någon. jag blev lite ledsen inombords, vad har man för tråkigt liv om man åker tåg hela dagarna?

det surrade nyss in en harkrank i min skrivbordslampa. det fräste till, sådär som det gör när man häller vatten på en varm platta, så jag kollade ner och såg en bränd liten klump med fyra ben ligga där. fräscht.


12/7

florence kom hit på eftermiddagen och väckte mig ur min dvala. tog en promenad till centrum, sedan kom cissi - som nyss har tagit körkort - och hämtade oss med bilen och så åkte vi, janne och barbie till hagviken och badade.

har ångest över att det är måndag imorgon. ska jobba på kvällen och jag börjar få ont i halsen så jag kommer säkert låta som en whiskeykärring.

yep, det var allt jag hade att komma med ikväll. nu ska jag lägga mig på golvet och kräla runt tills jag hittar en kall fläck att ligga på.


efterlysning.

av någon anledning är jag bra på att tappa bort kläder, trots att jag brukar behålla dem på.

kläder jag saknar:



den vita tröjan. vem har smitit in i mitt rum och tagit den?!



jackan med guldränder. den har varit borta i ett halvår snart, och jag har ingen aning om var den är.
har jag lånat ut den till någon? har jag glömt den hos någon? VAR ÄR DEN?!?!?!



halsduken. sågs sist någon gång i februari. 
jag kanske inte är i så stort behov av den just nu, men det är snart september.

två sorters insekter

som vanligt är mitt rum varmt som en bastu. men när man öppnar fönstret får man dras med två sorters insekter: de som flyger och de som skränar. jag vet inte hur många nattfjärilar och harkrankar som har letat sig in i mitt rum under kvällen, och varje gång har jag flugit upp ur stolen för att mosa dem mot väggen med ett kollegieblock. nu har jag flera fina fläckar som består av insektsblod och ben som sticker upp här och var på tapeten.

de skränande insekterna är de fulla fjortisarna som raglar omkring där ute. just nu är de fyra stycken som trots att de går bredvid varandra har ungefär samma ljudnivå som ett par pensionärer utan hörapparater.

så jag går upp och stänger fönstret med en ljudlig smäll, sedan sätter jag mig här igen och tänker att nu visade jag minsann var skåpet ska stå, oj oj oj vad jag har markerat mitt revir. där fick de så de teg, nu vågar de aldrig skrika utanför mitt fönster igen.

om man kanske skulle gå och lägga sig? jo, det är nog en bra idé.


helt crazy dag

idag har jag varit produktiv, som vanligt. jag har:

suttit här
ätit glass
eldat upp en mygga
sorterat strumpor
ätit mums-mums
suttit här
suttit här
suttit här

jag är rastlös. om jag skulle slänga ihop alla mina strumpor i en hög och sortera dem igen?

det kanske gör den här händelserika dagen ännu mer spännande. sedan skulle jag vilja ta en sked och gräva ut mina ögon, för när jag satt ute och rökte gick en mullig tant på 60+ förbi mig klädd i en lite för kort t-shirt och trosor. inga byxor. hon spatserade självsäkert förbi och jag undrade vem gud är och varför han hatar mig tillräckligt mycket för att utsätta mig för en sådan syn.

på tal om att folk promenerar runt halvnakna förväntar jag mig att temperaturen när som helst ska sjunka till -20 och att det ska börja snöa - det är ju trots allt sverige vi lever i.
jag tar på mig jackan när jag ska gå ut och hämta posten, som att jag riskerar att frysa ihjäl om jag inte gör det, och när jag åker till jobbet har jag alltid en extra munkjacka i väskan, ibland ett par strumpbyxor också.

behöver jag nämna att jag är en sådan där tönt som börjar med halsduk i september?

hehehehe slut-station

orkade inte sitta hemma ikväll så jag drog till tanto där jag träffade sebbe och pontus. var där ett par timmar, sedan åkte jag hem. på tåget satt det tre killar och en tjej, varav en av killarna var från holland (tror jag). när vi kom fram till bålsta utropade han glatt "oh, slut-station, awesome!", hahah.

en elegi för alla vägar som vi inte vandrat än



för en tystnad mellan väggarna som skar genom cement
två ögonpar i tomhet från september till advent
för en man som gick till jobbet som om inget hade hänt
för en kvinna som sa "allting är förstört, allt är bränt"


7/8

pallar egentligen inte skriva något här men det känns som att man måste om man har en blogg. dumt egentligen, med tanke på att jag skapade den för min egen skull för att jag ville skriva av mig någonstans.

är ledig resten av veckan nu. det känns som att jag skulle kunna sova i flera dygn. vore inte så dumt heller.
min mobil är tyst och det gör mig frustrerad, precis som allt annat just nu.

jag vill åka bort och jag vill vara ifred men jag vill inte vara ensam. jag kan inte ens lägga mig på en gräsmatta och lyssna på musik - något som jag annars älskar att göra - utan att känna mig stressad.

dööööööö

det är äckelvarmt i mitt rum och jag kan inte sova. har legat i min säng i två timmar och stirrat upp i taket, vridit och vänt på täcket för att till slut slänga ner det på golvet, har haft fläkten två decimeter från mitt ansikte, har öppnat fönstret, har legat åt alla möjliga håll för att försöka hitta en kall fläck att ligga på MEN DET GÅR INTE OCH JAG BLIR FAN GALEN!!!!!1111




147 ord

åhh. ont i huvudet efter att en jobbig liten skitunge sprang fram och tillbaka på tåget och skrek så att det är ett under att jag inte fick tinnitus. hade lust att ta tag i håret på ungjäveln och slänga ut henne med huvudet före på någon perrong, men hennes farsa var en krallig jävel så jag bestämde mig för att låta bli.

gick skitdåligt på jobbet. majoriteten av alla jag ringde till lackade ur på mig och till slut var jag så frustrerad att jag inte ens ansträngde mig för att låta glad, jag läste manuset med en monoton röst och mina argument lät så platta att jag lika gärna kunde ha varit tyst.

åkte hem direkt efter jobbet. tryckte i mig två feta portioner lasagne på fem minuter, har fortfarande ont i magen fast det var en timme sedan.

min näsa flagnar. tack och hej.

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0