.

jag hatar sport. alla som jag har sagt det här till har gett mig är-du-dum-i-huvudet-blicken men: jag förstår inte grejen med att kolla på fotboll till exempel. det spelar ingen roll vem som vinner. det förändrar inget här i världen. barnen i afrika slutar inte svälta för det. det enda som händer är att man har slösat viktig tid i sitt liv på att kolla på en boll som sparkas runt.

när jag var liten var det mycket, mycket viktigt att heja på ett lag. det spelade ingen roll hur många matcher man såg, bara man tillhörde någon sida. jag valde aik för jag gillade färgerna, det räckte för mig liksom.

sedan gick det några år och jag fyllde tretton. det fanns en kille (som jag tyckte var jättesöt) som var inbiten gnagare och även fast jag fortfarande inte brydde mig ett skit tog jag reda på hur det hade gått på matcherna, bara för att kunna prata med honom om det, och jag lärde mig ramsorna och låtarna för hans skull.

det var väl lite gulligt att jag fyllde min hjärna med sådant trams istället för vettig information, men vad gör man inte när man är tretton år och vill vara fräsig?

alla har gjort något liknande. jag vet det. ni har också det, eller hur? eller hur?!