.

jag har mått illa i princip varje dag de senaste månaderna, varför vet jag inte, för jag är inte gravid eller så. det kommer bara, och oftast försvinner det lika snabbt som det dök upp. igår försökte jag duscha bort illamåendet men istället spydde jag i duschen, så imorgon ska jag till vårdcentralen och kolla mina värden.

är det något jag finner mycket obehagligt så är det att ta blodprov. jag hatar när de spänner ett snöre runt överarmen så att de ska kunna sticka mig i armvecket, och jag vill absolut inte gå dit själv. jag tvingar alltid någon att följa med mig, förut var det florence men numera befinner hon sig i uppsala på dagarna, och mamma jobbar, så jag ringde eddie som var lite tveksam till att jag inte kan gå till doktorn själv när jag är inne på mitt artonde år.

när jag just hade fyllt sexton var jag på akuten en kväll, och så satte en sjuksköterska en kanyl i min arm. sedan lämnade hon mig där i rummet så att jag skulle kunna vila. låg där ett tag tills jag kände hur pulsen i min arm blev lite väl stark. kollade ner och såg hur det sprutade ut blod från mitt armveck, och när hon kom in i rummet någon minut senare sa hon "nämen oj, stackars liten, den sitter visst lite fel!" och jag ba "nähä..."
efter det tycker jag ännu mindre om att folk sticker mig i armen.



hade på mig tröjan på bilden (för sådant kommer jag ihåg). den är viktors och blev rätt så nerblodad. jag paniktvättade den så fort jag kom hem och jag var skiträdd för att fläckarna inte skulle gå bort.