jag gör som alla andra.
vi kör en årsresumé ändå, så jag har något att göra.
i början av året mådde jag inte särskilt bra så jag orkade inte sköta skolan. därför började jag praktisera tre gånger i veckan på en förskola i uppsala, och mina arbetsuppgifter var att torka snoriga näsor, läsa högt, försöka lära kidsen att fem + fem = tio och slita isär dem när de slogs. awesome, speciellt eftersom att man ofta fick göra flera av sakerna samtidigt.
chillade en hel del i uppsala under våren med johanna. vi fikade på storken, bad med religiösa fanatiker och bakisåt pommes frites i solen. under den här tiden började jag må bättre, mycket tack vare henne.
här hade jag min kissie-period också, när jag var platinablond och brun som en pepparkaka. mycket charmigt.
någon gång under våren slutade jag och florence prata med varandra också, av någon oklar anledning.
sedan fick jag sommarlov och det tog slut mellan mig och viktor. blev tillsammans med eddie och tillbringade en hel del tid med honom. i juli började jag jobba i kiosken i kalmarsand med my (som är lång som en flaggstång, hehehehe), vilket var rätt kefft. vi satt där åtta timmar om dagen, oavsett väder, och vissa dagar bestod mest av att sitta på en vit plaststol och stirra ut på regnet och den öde stranden.
hösten kom och jag började om ettan. först gick jag kvar på internationella gymnasiet i uppsala, men i september bytte jag både skola och linje till IT-media på john bauer i liljeholmen.
i samma veva dog min morfar, vilket jag fortfarande är ledsen över.
i oktober fyllde jag sjutton, och det var väl ungefär allt som hände den månaden också.
sedan kom vintern, som vi är mitt i nu, och jag pluggade som en idiot för att få godkänt i datakunskap.
jag och eddie gjorde slut i mellandagarna, något jag har mått väldigt dåligt över den senaste veckan, och... ja, det har inte hunnit hända så mycket mer. jo, jag och florence har tagit upp kontakten och det är jag glad över.
för att sammanfatta: år 2009 har varit som en berg-och-dalbana. det har gått upp, och det har gått ner. jag har utvecklats en hel del jämfört med förra året, och jag har fått bevisat för mig att man aldrig vet vad som väntar runt nästa hörn. låter äckelklyschigt, but it's true.
i början av året mådde jag inte särskilt bra så jag orkade inte sköta skolan. därför började jag praktisera tre gånger i veckan på en förskola i uppsala, och mina arbetsuppgifter var att torka snoriga näsor, läsa högt, försöka lära kidsen att fem + fem = tio och slita isär dem när de slogs. awesome, speciellt eftersom att man ofta fick göra flera av sakerna samtidigt.
chillade en hel del i uppsala under våren med johanna. vi fikade på storken, bad med religiösa fanatiker och bakisåt pommes frites i solen. under den här tiden började jag må bättre, mycket tack vare henne.
här hade jag min kissie-period också, när jag var platinablond och brun som en pepparkaka. mycket charmigt.
någon gång under våren slutade jag och florence prata med varandra också, av någon oklar anledning.
sedan fick jag sommarlov och det tog slut mellan mig och viktor. blev tillsammans med eddie och tillbringade en hel del tid med honom. i juli började jag jobba i kiosken i kalmarsand med my (som är lång som en flaggstång, hehehehe), vilket var rätt kefft. vi satt där åtta timmar om dagen, oavsett väder, och vissa dagar bestod mest av att sitta på en vit plaststol och stirra ut på regnet och den öde stranden.
hösten kom och jag började om ettan. först gick jag kvar på internationella gymnasiet i uppsala, men i september bytte jag både skola och linje till IT-media på john bauer i liljeholmen.
i samma veva dog min morfar, vilket jag fortfarande är ledsen över.
i oktober fyllde jag sjutton, och det var väl ungefär allt som hände den månaden också.
sedan kom vintern, som vi är mitt i nu, och jag pluggade som en idiot för att få godkänt i datakunskap.
jag och eddie gjorde slut i mellandagarna, något jag har mått väldigt dåligt över den senaste veckan, och... ja, det har inte hunnit hända så mycket mer. jo, jag och florence har tagit upp kontakten och det är jag glad över.
för att sammanfatta: år 2009 har varit som en berg-och-dalbana. det har gått upp, och det har gått ner. jag har utvecklats en hel del jämfört med förra året, och jag har fått bevisat för mig att man aldrig vet vad som väntar runt nästa hörn. låter äckelklyschigt, but it's true.
man ska vara glad.
Kommentarer
Trackback
